Jag blir fullständigt lyrisk av att baka! Det är så roligt att skapa med mina händer och få ett resultat nästan på en gång.

Att man sedan kan äta det är ju inte så illa heller. Men det är tur att jag har några hugade spekulanter för jag kan inte äta allt själv då kommer jag rulla fram mer än vanligt.

Min mormor var utbildad till kocka och jobbade på 1920 talet i Norge. Hon hade sina egna knep och recept fanns det knappt tyvärr för hon tog lite på känn - en gnutta mjöl, en näve söcker, liten nypa salt osv. Jag frågade henne många gånger hur hon visste att det blev bra, då svarade hon; Det känner du på degen!

Jag börjar få den fingertoppskänslan nu. Sällan mäter jag mjölet till bröd och bulldegar men kakdegarna mäter jag. Idag gör jag vetelängder med vanilj och mandel. Ska ha med till porslinsmålningen ikväll.

Vissa dagar orkar jag inte baka och hjärntröttheten gör att ingenting funkar. Då får jag göra något annat. Brukar skriva recept eller kolla in nya från nätet.

Det gäller att ha bakdörren fri!!