Äntligen blev det strandhäng utan filtar på. Riktigt gott i solen och även i vattnet. Det blev några timmar på vackra Svalnäs - Lidköpings riviera! 

Har just nu väldigt svårt att koppla av  - rastlösheten är total. Ändå är jag trött och borde verkligen bara vara ett tag men det är svårt får nåst intill panik när inget finns inbokat.

Försöker promenera och fixa i trädgården men det går sådär när koncentrationen befinner sig på en annan planet. SUCK! Undrar när det ska bli bättre?! 

Är det någon som har ett förslag på hur man lugnar ner en rastlös själ som ändå är utmattad? Tacksam för idéer!

Efter en underbar helg är det åter måndag!  helgen har varit fantastisk! Mina goda vänner Gunnar och Anna har förgyllt min tillvaro hela helgen. Min dotter och barnbarn kom också på besök på fredagen och avslutade helgen med en underbar gudstjänst med underbar sång av Stefan och mina väninnor Helena och Bettan i sällskap -  vad mer kan man önska sig.

Det är underbart härligt med vänner som man bara kan vara precis som man är och dessutom märks det inte att det gått ett år sedan sist vi sågs. Så kul vi hade i helgen!! Mycket prat, skratt, tokigheter, utflykter och massa god mat och dryck. Ser verkligen fram emot nästa gång vi ses.

Det är så viktigt att ta vara på varandra. Även om jag nu är lite stukad av utmattningssyndrom och PTSD  så behöver inte allt vara perfekt för att träffas. Man kan hjälpas åt. Likadant när det gäller att umgås med barn och barnbarn. Låt dom komma och njut av stunden. Bry dig inte om städning och den perfekta maten eller vad det kan vara. Var ärlig och säg; nu orkar jag inte mer - de förstår! Det viktiga är att ses och få rå om varandra.

Älskar er min goa bonusfamilj och mina underbara vänner!! Tack för att ni finns i mitt liv!!

Idag har det börjat märkligt. Katten ska som vanligt ut och kolla läget. Hon går ju i sele eftersom hon är innekatt. Det tog 5 minuter så springer katten in på den inglasade altanen jagad av en skata och jag tar av henne selen så får hon vara inne på altan. Då blir hon modigast av alla och kastar sig gång på gång in i glasrutan på altanen för att skrämma skatan. Varpå skatan flyger iväg! Katten mycket nöjd. Tog väl några minuter när både jag och katten flyger upp från våra stolar - sitter på altanen och intar mitt kaffe - tre pinnar släpps på taket till altanen och Skatan landar ute poå gräset och hoppar omkring förnöjd. Hon ville tydligen ha sista ordet i fighten.

Efter ett tag skulle jag gå ut i mitt förråd med lite glasburkar och går ut genom altanen och förbi fågekbadet. Där sitter e lövsångare och tar sitt morgondopp. Flyger inte iväg utan sätter sig bakom en blomurna som står nära precis som om den kände sig uttittad och inte var klädd!  Hahahaha....jag tror alla fåglar har fått pippi idag!!

Kan meddela att lövsångaren inte var skadad - den flög senare när den badat klart.

En märklig morgon. Får se hur resten av dagen blir. Ska till stadsträdgården ikväll och lyssna på Pernilla Andersson som har konsert -  ska bli härligt.

Är så glad för min bästa väninna som gör att jag trots ångest och utmattningssyndrom orkar gå på såna här grejer och göra små utflykter. Tack Bettan!!

Ja som rubriken säger blir det långt mellan bloggandet. Allt beror på att ångest och rastlöshet är mina ständiga följeslagare just nu. Idag ska jag i alla fall försöka få ner några rader.

Jag var ute och handlade förut och mötte en god vän som jag inte sett på länge. Hon brukade jobba i kyrkan men har nu precis som jag börjat jobba i kommunen. Hon sa något tänk värt; Kyrkan har inte tid att vara Jesu representant på grund av att tiden går åt till att hålla koll på trenderna och "hänga med" och folk hinner inte tro. Visst är det konstigt!

Jag kan bara hålla med! Varför försöker kyrkan vända kappan efter vinden istället för att proklamera det glada budskapet - evangelium? Varför blir ekonomisk vinning viktigare än själen?

Inte konstigt att folk inte har tid att tro när man verkligen får leta efter Gud till och med i kyrkan.

Jag är sjukskriven och mycket har jag att tacka mitt arbete för det - arbetet som församlingspedagog kvantitet alltid gick före kvalitet. Bönen, bibelläsandet, församlingsgemenskapen och mässan var sekundärt - inte mina första år men det blev mer och mer utblaskat - vad bidde det då? en tummetott.

Nu efter många år i kyrkans tjänst och kristen känner jag mig hemlös rent andligt - var är det legitimt att tro på Gud och att dela bönens gemenskap och fira mässa? Svårt att finna en församling där man inte anses som en fanatiker. Det är konstigt att det är svårast att vara bekännande kristen  I kyrkan!

Jag kommer ALDRIG lämna min tro på Gud! Utan den är jag inget. Jag går också omkring och är verkställande trygghet för många som inte funnit Gud även om Gud funnit den.

Våga stå upp för det du tror på! Låt aldrig status, ekonomi, popularitet, egen vinning bli viktigare än en mänsklig själ! Låt varje möte med människor bli ett hyss som Guds änglar klappar i händerna åt.(Emil i Lönneberga).

Livstemperaturen: Psaltaren 37:5 "Befall din väg åt Herren och lita på honom. Han kommer att handla#