Ibland leker jag med ord och ibland leker jag med tanken. På grund av min hjärntrötthet kan jag inte för tillfället njuta av en god bok. Något som jag alltid njutit av men nu får jag hitta en ersättare och då leker jag lite med tanken.

Igår den 28 april gick en epok i graven i min hemstad Mariestad Electroluxfabriken slog igen sina portar. Det fick mig att fundera på arbete genom alla tider.

Jag funderade på hur det skulle vara att möta en person från 1895 och förklara för denne att det viktigaste i vår nutid är att skapa arbete.

Jag försökte om och om igen, men det gick inte. Dennes reaktion var; Vadå?!! Skapa arbete?! Dennes drivkraft var att slippa, att bli av med arbete.

Vi lever idag när det finaste av allt är att ha mycket att göra! Arbete är förknippat med hög status och arbetslöshet med motsatsen.Almanackan ska vara fulltecknad inte bara av lönearbete utan träning, dieter, fritidsintressen, listan kan göras lång men allt handlar om att aktiveras - aldrig stilla!!

Ändå så lever vi inte så långt ifrån när det ansågs försmädligt att någon med hög klass/status utförde ett arbete möjligen skulle de ha fritidsintressen men man hade tjänstefolk som gjorde grovgörat.

Här är mindre arbete liktydigt med personligt misslyckande och grundläggande samhällskaos och tom almanacka talar om lathet eller socialt misslyckande.

Jag försökte förklara för denne person från 1895 att en regeringens stora fråga var att minska arbetslösheten. Men jag misslyckades fatalt med att få personen att förstå något av det jag sa. Denne person tyckte att hela samtalet var perverst. Efter ett tag var jag beredd att hålla med personen ifråga.

Vårt grundläggande tankemönster har tagits ifrån oss. Något har hänt när sjukskrivningstalen ökar vad gäller psykisk ohälsa, stress osv. Vi måste återvinna livets grundrytm. "Mer" blir inte alltid bara annorlunda. "Mer" kan också innebära "borta". Vår själ är borta i livets rusningstid.