Denna dagen ett liv. Detta sa farbror Melker i Saltkråkan. Han råkade it för än det ena än det andra.
Idag har mina domningar i händerna gjort sig påmind. Tappat porslin som gått i kras. Split ut kattens vatten över hela mig.
Skvätte ner halva köket när jag skulle vända på kotletterna i stekpannan... ja ja det kunde varit värre. Jag vet det! Men när det blir så här och man är mentalt trött p g a att vi pysslade igår och hade jättetrevligt men det straffar sig så blir jag ledsen. Varför orkar jag inte? Hur ska framtiden bli? Ekonomiskt är det ansträngt och det skapar oro eftersom det är osäkert om jag kan börja jobba igen.
Katastroftankar på en domdöndag. Då kan ni kanske tycka att det passade ju bra men då har ni missat vad domsöndagen handlar om. Den handlar om himlen och det kristna hoppet. ...psalm 490 Guds son en gång i morgonglans skall åter komma hit......
Då ska alla Melkerdagat upphöra!! Vi får sätta fokus på hoppet!!!
Lev väl!