Min morfar hade en devis som lyder ? det bästa i livet är gratis?. Nog är det så alltid. Vänner kan du inte köpa liksom kärlek. Barn och barnbarn kan man inte heller köpa. Och nog är det så att detta är absolut bäst i livet. Vi jobbar och sliter för att tjäna pengar och köpa saker, bilar och hus ja, allt som vi tror att vi behöver för ett bra liv. Detta kommer mig att tänka på mannen som byggt på sitt drömhus som verkligen hade allt i 10 år och bara kom fram till slutsatsen att han inte längre vill ha något hus. Han hade gett allt och tappat glädjen.

Vad gör välfärden med oss? Distanserar oss från varandra, vrider perspektivet fel... vi tror att vi blir lyckligare om vi äger mer.
Vi glömmer det som verkligen är något att leva för; att bruka och förvalta skapelsen d v s att ta hand om allt levande.
Vi människor är skapelsens krona - nästan till ett gudaväsen skapande Gud oss. Det ger mening åt livet och gör oss oändligt värdefulla.
Detta har vi fått av nåd alltså gratis!! Livet fick vi också som en gåva. Förutsättningen för allt!

Glöm inte varför du lever hör och nu!

Det är nu som livet är mitt, jag har fått en stund här på jorden.....jag vill leva livet för att jag är jag. Kunna leva stark och fri se när natten går mot dag....jag vill känna att jag levt mitt liv!!